Very limited edition.

€7  (World wide shipping included.)

Download a free Service Decennium compilation HERE.

Peoples’ 10 favorite songs from the catalog’s first decennium: http://servicedecennium.tumblr.com/

With no particular ambition, but with a strange confidence, some kind of culture was created and (dis)organized. Actions were taken, spontaneously but in a certain direction. And Service rapidly morphed into the Swedish top pop dog in the early 21st century.

So there was Service: free zone, pop lab, gang turf, permanent vacation.

——–

”Why so hard?” the charcoal said to the diamond; ”for are we not close relations?”
Why so soft? Oh my brothers, thus I ask you: for are you not – my brothers?
Why so soft, unresting and yielding? Why is there so much denial and abnegation in your hearts? So little fate in your glances?
And if you will not be fates, if you will not be inexorable: how can you – conquer with me?
And if your hardness will not flash and cut and cut to pieces – how can you one day – create with me?

F. Nietzsche

En biografi skriven liksom av sprickorna i folkhemsfasaden. Stockholms topografi, sedd från undersidan.

I rummet in till vänster står liten tv.

Tror att den är trasig för den visar bara myrornas krig. Han tar en 5 millimeters Poscapenna, skriver över krigande myror, ” I varje hjärta armt och mörkt”. När lägenheten byggs om flyttar han och hans boyfriend ut. De flög förbi, lyste upp mitt hjärta.

Där hjärtat är varmt vill jag bo för där känns allt mindre fult.

Alla sitter i en bil

Ingen bryr sig egentligen om någon annan än sig själv.
Fast lite obehagligt blir det när Deme öppnar väskan han snott ifrån Pickupmannen. Väskan innehåller bara vassa saker.Tur att du inte följde med gubben säger nån.
Jag sitter mest och är skitförbannad på att jag inte blev insläppt på Public Enemy.
Ingen kan köra bilen.

http://fulaedith.blogspot.com/

Utgiven i samarbete med Emotion.

Jonas Thente i DN:

”Någon har slagit sönder ruta på kiosk. Öppnar väska lastar i allt godis jag kommer åt sträcker mig på tå, vill till chipspåsar längst in. Skär sönder lillfingertopp på väg ut. I lägenheten lägger jag ut godis på golv sätter en bit tejp på fingret kryper ner under ett täcke vi hittade i en olåst bil. Täcket rosa låg i svart sopsäck det har små och stora blodfläckar på. Vi orkade aldrig tvätta det. Jag somnar.”

- Den heter ”Svart sopsäck” och visst manifesteras snittet mellan Stefan Jarl och Gullan Bornemark ganska väl här. Ett genomgående grepp är det där att beskriva skeenden som vore de regianvisningar till någon annans liv. Fula Ediths kanske – hon som bara nästan är diktjag för någon som bara eventuellt använder henne som alter ego.

Så har vi hela uppsättningen bifigurer. Mona Lisa Overdrive, Tefatssystrarna, Ormskinnsindianen, Röd, Target-flickan, Santa Junky Doktorn på Östermalm och Turknäsan. Med flera. Man anar Jeff Noon, William Gibson, Banksy, Los Bros Hernandez och Kathy Acker nickande någonstans i kulissen, och det är beröm.

Så bygger Josefin Hinders fram en surrealistisk hyperrealism som är så absolut nu att den får i princip samtliga andra samtidsskildrare att skämmas lite.